.

Har lipat som en barnunge, såg dagboken nyss. Egentligen är den inte så bra, men samtidigt är den grym!
Man vill tro att filmer kan bli verklighet.. men samtidigt har man i bakhuvudet "det fungerar inte så i verkligheten".
Filmen får ialla fall mig att tänka på någon speciell. Någon som påminner mig om Noah i filmen. Någon som jag vet älskade den här filmen & inte önskade något annat än att den skulle bli verklighet.
 Kanske är det därför jag sitter här med tårar i ögonen & kinderna färgade av mascara? .. eller kanske inte?

Aja, jag ska iallafall fixa till mig. Ta bort mascaran som sitter under ögonen istället på fransarna. Sen ska jag dra ut.
Ses vänner!